Tillverkning av litiumjonbatterier - främst litium och kobolt - är ute i världen förknippade med både miljöförstöring och människorättsbrott. Konkurrensen mellan tillverkarna har lett till rena Klondykestämning där man i Europa pressas hårt för att ha någon chans alls mot de kinesiska tillverkarna.
EU har misslyckats med sina mål
I april 2018 offentliggjorde EU-kommissionen sin handlingsplan för batterier, med det övergripande syftet att göra Europa till en global ledare inom hållbar produktion och användning av batterier. Den täcker de olika stegen i värdekedjan och fastställer mål och verktyg för att uppnå dem.
I handlingsplanen fastställdes sex mål:
1) att säkra tillgången till råvaror, 2) att stödja europeisk tillverkning av battericeller i stor skala, 3) att stödja EU:s forskning och innovation om avancerad och omstörtande teknik, 4) att stärka EU:s arbetskraft och kompetens, 5) att stödja hållbarheten i EU:s battericellstillverkningsindustri och 6) att säkerställa överensstämmelse med det bredare möjliggörande och rättsliga ramverket.
Nu i juli 2024 kan vi konstatera att EU misslyckats med alla dessa punkter. Råvarusituationen är ännu svårare nu är 2018. Vi har inte lyckats med egen gruvdrift utan behovet av import av t.ex. litium och nickel har växt. Egen tillverkning har uppstått men den har stora problem. Ny forskning går långsamt fram och har inte lett till revolutionerande nyheter. Arbetskraftbristen inom just batteritillverkning är större nu än 2018. Hållbarheten i hela tillverkningssektorn är fortfarande bristfällig. Lagstiftningar som berör batteritillverkning och juridiken kring detta stampar på stället.
Oroliga nyheter om dödsfall
Fyra personer har nyligen dött av oförklarliga orsaker vid Northvolts batteritillverkning i Skellefteå. Sedan 2019 har det skett 26 allvarliga olyckor där med dödsfall, förlorade kroppsdelar och explosioner vid Northvolt skriver Dagens Nyheter. Obduktionen har i dessa fall inte gett några ledtrådar.
Karin Broberg vid Karolinska institutet, som sägs vara en av Sveriges ledande experter på toxikologi, anser att det inträffade är så oroande att hon förespråkar en tillfällig stängning av Skellefteåfabriken. Northvolts vd Peter Carlsson säger för sin del att bolaget inte hittat något samband mellan dödsfallen och arbetsmiljön och att säkerheten är ”väldigt bra.”
Kommer vi någonsin att få veta orsaken? Man bara undrar?
Risker med bilbatterier fortfarande okända
Det är mycket som forskningen inte vet om riskerna i tillverkningen av litiumjonbatterier, säger flera experter. Teknikutvecklingen går snabbt, men kunskaperna och bedömningarna av vad som kan vara farligt hänger inte med. Exakt hur tillverkningen går till är det få som vet.
Är det klokt att utsätta tusentals människor för dessa risker innan man vet tillräckligt?
Tar kommunerna för stora risker?
Batterier är framtiden i den gröna omställningen har vi fått höra och många kommuner står i kö för att få någon tillverkare att nappa på kroken att börja bygga på deras tomtarealer. Det satsas stort för att ge rum för dessa megafabriker och man går ut med att få tusentals nya anställda och inkomster via skattemedel till kommunen.
Det man inte vet något om och har svårt att kalkylera i är hur tillverkarna sedan har förmågan att överleva efter 5 år. Hur stabila är deras grundelement och bygger man på miljömässiga villkor? Det har redan visat sig att varken ekonomiska kalkyler eller tillverkningskrav håller. De flesta har stora problem och förlitar sig helt på de subventioner som EU och staten utlovar. Men dessa är politiskt baserade och kan ändras när nya politiska vindar blåser. Kan man bygga en storindustri på dessa premisser? Vad gör man med dessa byggnadskomplex om allt går åt pipan? Hur vågar kommunerna satsa miljonbelopp utan gjorda konsekvensbedömningar där dessa riskmoment noggrant beaktats? Den begränsade tillgången på råvaror, som litium och kobolt, är också en svår utmaning som ökar risktagningen. Har vi att se fram emot stora ekonomiska problem i våra kommuner som planerar för batteritillverkning i framtiden? Mot bakgrunden av dagens situation ökar den risken.
Batteritillverkarna har problem
En av Europas största batteritillverkare Northvolt går med förlust och har inte lyckats tillverka mängder ens i närheten av det antal battericeller företaget hoppats på. De har lockat till sig stora investeringar från bland annat tyska biltillverkare. Men tillverkningen av battericeller har inte kunnat skalas upp enligt plan och nu börjar tålamodet att tryta nere i Tyskland.
BMW har redan rivit en order på batterier värd 2 miljarder euro, eller 22 miljarder kronor. Enligt uppgifter i bland annat tyska Manager Magazin på grund av att leveranserna av battericeller har försenats. Från Tyskland kommer nu också uppgifter om att även jätten Volkswagen har börjat undersöka möjligheten att köpa in celler från annat håll än Northvolt.
Batteritillverkaren Nilar har gått i konkurs.
Freyer Batterys kassa sinar- aktien har rasat
Så här sammanfattar Björn Stenbacka ett stort inslag i Vasabladet om hur en av de större batteritillverkarna mår. Freyr Battery är ett uppstartbolag som ”bränner kassa” varje kvartal. Den rapporterade förlusten var 27 miljoner dollar, motsvarande knappt 25 miljoner euro, under det andra kvartalet. Det kan jämföras med en förlust på 25 miljoner dollar under motsvarande kvartal i fjol. Freyr Batterys kassamedel har minskat med drygt 50 miljoner euro på ett år. Aktien har rasat från 15 euro till under 1 euro.
Freyer skippade sina planer på en fabrik i Vasa. Likaså blev det inget av batteribygget i Västsverige.
Bygget av fabriken i Mo i Rana i Norge lades på is. Sammanlagt 78 anställda, av vilka största delen jobbade på huvudkontoret i Lysaker i Oslo, fick gå. Ett tiotal fick gå från den ännu inte färdiga fabriken i Mo i Rana, rapporterade NRK.
Giga Arctic i Mo i Rana har beskrivits som ”en av de största investeringar på fastlandet i Norge i modern tid”. Fabriken på 80 000 kvadratmeter står tom och byggandet har avbrutits, skriver bland annat Ny Teknik i Sverige.
I byggnaden i Mo i Rana håller Freyr en grundvärme på 12 grader. Någon verksamhet finns där inte.
Foto: Freyr
I delstaten Georgia i USA förväntas Freyr Batterys Giga America projekt tilldelas kännbara skattelättnader och stöd, i enlighet med USA:s subventionsprogram IRA. Så länge stödet finns hålls skeppet åtminstone flytande där.
Mera stöd - annars flyr investerarna till USA
EU:s batteritillverkning är mitt i korselden mellan USA och Kina. Europa måste agera eller riskera att förlora allt. Det behövs akut EU-omfattande stöd för att skala upp produktionen för att möta amerikanska subventioner och Kinas år av dominans, säger Julia Poliscanova, chef för fordon och e-mobilitet på T&E enligt ett pressmeddelande.
Tyskland, Ungern, Spanien, Italien och Storbritannien kommer att förlora mest om batteritillverkarna ändrar sina planer. Teslas Giga Berlin-fabrik har de största volymerna som riskerar att försenas efter att företaget meddelat att de kommer fokusera sin tillverkning till USA för att dra nytta av de nya incitamenten i Inflation Reduction Act som utlovat gigantiska stödpaket.
Batteritillverkarna placerar sin produktion där stödet är som störst just vid etableringsbeslutet. Låter det som en hållbar långsiktig plan som kommunerna har att ta ställning till?
Christer Käld
Comments