Vätgas hajpas som en central del av utfasningen av fossila bränslen på flera områden, och överöses med EU-miljarder – men hajpen ligger inte i fas med tekniken och ekonomiska realiteter, skriver två ekonomiprofessorer på SvD Debatt.
Vätgasen blir halmstrået då fossila bränslen ska bort – expert: ”Hypen är ganska sjuk”
Denna rubrik kunde vi läsa på YLE för en tid sedan. EU storsatsar. De är medvetna om att den "gröna energin" kräver lagringskapacitet utöver det vanliga och man måste handla snabbt. Oroväckande säger experter som varnar för en bubbla. Satsningen är inte genomtänkt och möter på stora tekniska och ekonomiska utmaningar. ALLT grundar sig på att klimatmålen måste uppnås.
Pusselbiten som har saknats
Vätgasen lyfts nu fram som en mirakelmedicin för klimatet. EU går så långt som att säga att vätgasen faktiskt är den pusselbit som vi hittills saknat för att kunna bli av med fossila bränslen som idag förstör vår planet.
Vätgas framställs genom att spjälka upp rent vatten i syre och väte med hjälp av elektricitet. När den här vätgasen används som bränsle blir det heller inga avgaser – utan utsläppen består av just bara vatten.
Frågan är om det är klokt att genom politiska beslut satsa så här kraftigt på en teknik som hittills har varit i bruk i liten skala eller i laboratoriemiljö?
Vätgasen tampas med många problem – några tekniska genombrott har inte skett
Vätgasen verkar alltså vara en lovande pusselbit i kampen mot klimatförändringen men tampas dessvärre med många olösta problem.
Vätgasen är bland annat mycket svår att lagra. Vätgasmolekylen är så liten och lätt att den faktiskt tränger igenom alla kända material och därför sker det alltid läckage då vätgas lagras. Att transportera vätgas långa sträckor är därför svårt och inte alltid så klokt.
Triggern till att vätgasen lyfts fram så starkt nu är definitivt inte något tekniskt genombrott utan istället tvånget att bli av med fossila bränslen och fossila råvaror inom industrin.
Låg verkningsgrad
Vätgasen kräver inte bara stora lagringsutrymmen utan även stora mängder elektricitet då vatten spjälks till syre och väte. Om vätgasen dessutom ska omvandlas tillbaka till elektricitet är verkningsgraden låg. Det betyder att det uppstår en hel del svinn på vägen.
Alla dessa problemen finns kvar och den nu pågående vätgasvurmen beror inte på att det skulle ha skett något viktigt tekniskt genombrott som skulle göra vätgasen till ett realistiskt alternativ till fossila bränslen, konstaterar Henrik Saxén professor i värmeteknik vid Åbo Akademi
Vindkraft behöver lagring för att överleva
Satsningen är ett sätt att ta tillvara den vindkraftspotential som finns i Finland.
– Det är en hönan och ägget-läge. Stora vätgasprojekt möjliggör stora vindkraftssatsningar.
Det är omöjligt för elnätet att ta emot sådana mängder el som kommer att behövas under de närmaste 10-15 åren. Då blir det attraktivt att använda elen till vätgas istället, konstaterar Schalin som är VD för ett företag i vätgasbranschen.
Inga vätgasbilar på vägarna
Saxén berättar att vätgasen är viktig framför allt inom stålindustrin där fossilt material idag används i framställningsprocessen, men inte som ett bränsle. Saxén förklarar att järnmalm består av järn som sitter ihop med syre. För att få rent järn så avlägsnas syret och det görs idag med hjälp av kol. Nu försöker man utveckla processerna så att vätgasen gör samma jobb som kolet.
– Vätgasen är det mest gångbara om man vill bli av med kolet som idag används för att framställa stål. Det finns så få alternativ, säger Saxén.
Men till det krävs enorma mängder förnybar elektricitet.
Varken Schalin eller Saxén tror däremot att vi kommer att få se några vätgasbilar på våra gator och landsvägar.
Ett förlustbringat amerikanskt företag vill in på den finska marknaden.
Kristinestadsborna jublade när de under helgen fick besked om att det amerikanska bolaget Plug Power planerar tillverkning av grön vätgas för produktion av direktreducerat järn i staden. Det handlade ju om 400 arbetsplatser. Vid en utfrågning efteråt visade det sig att bolaget är i svajning. Verkkouutiset kunde nyligen berätta att börsbolaget gjorde en förlust på 1,4 miljarder dollar i fjol mot minus 720 miljoner året innan. Bolaget har inte gjort vinst under sina 25 år stod det i Vasabladet som refererade nyheten.
Alla ingredienser finns för en bubbla som spricker
Är det realistiskt att Finland ska stå i framkant i en bransch som är helt ny för oss?
– Vi ska ju också vinna Eurovisionen varje år, men sen placerar vi oss på 23:e plats, säger Saxén.
Bygger även denna vision på lösan sand som mycket annat inom grön energi. Man väntar inte på att teknik och logistik finns på plats utan tar snabba beslut om enorma ekonomiska satsningar och hoppas på att allt löser sig. Om alla dessa överilade planer på att nå nettonoll 2055 hade en stadig orsaksgrund att stå på hade det varit så mycket lättare att förstå men när bottenmaterialet är av lera kan det bara bli ett luftslott som tål underlaget. När politiken tillåts styra över vetenskapen är gungbrädan redan satt i gungning.
Christer Käld
Koldioxidhypotesen d.v.s. att ökad koldioxidhalt kan driva klimatförändringarna, måste vara helt fel. Vetenskapen har dels visat att CO2-halten nu är så låg att växtligheten lider av CO2-anorexi dels att CO2-halten var cirka 10ggr så hög när växter och djur tog landbacken i besittning.
Växtligheten frodades och det finns ingen korrelation mellan klimatet och CO2-halten, istider och värmeperioder har kommit och gått oavsett CO2-halten.
Sedan dess har CO2-halten sjunkit till nuvarande nivå.
Mycket av den försvunna CO2-en ligger nu lagrad i de fossila bränslena tillsammans med fossil solenergi som kol, olja och naturgas.
Tänker man efter måste hela idén med Net Zero vara totalt feltänkt eller som ungarna säger ”hål i huvudet”. Växtligheten behöver mer CO2 och samhället behöver energi…
Och…
I ett inlägg i Klimatupplysningen för snart två år sen beskriver experten i elektrolysbranchen, kemiingenjören Johannes Hjemgaard om elektrolysmetoder och dess praktiska problem. Om han har rätt i det han skriver så blir illusionen om vätgasproduktion med vindkrafts-el ännu större.
Jag har inte annanstans snappat upp frågan om att det behövs Iridium i elektolysanläggningar och att iridium inte finns i såna mängder att en stor vätgasproduktion ens är möjlig.
Någon på bloggen som har kunskaper i den ytterst intressanta frågan?
EU lockar allsköns lyckosökare inom "grönt och förnyelsebart" från när och fjärran med miljarder av våra pengar, men mera Iridium hittar man inte med att slänga pengar efter ovannämnda
bidragsintressenter.
https://klimatupplysningen.se/ravaruillusionen-iridium/#
När det finns EU-bidrag dyker det alltid upp företag. SEAFUEL driver projekt med förnybar energi (vätgas) i lokaltrafik. På Gran Canaria har den första vätgasdrivna bussen på ön precist börjat köra.
https://rtvc.es/primera-guagua-electrica-a-base-de-hidrogeno-verde-en-canarias/
Teneriffa provade detta konceptet redan 2021 och man konstaterade att tekniken inte var lämplig för öns topografi.
https://www.atlanticohoy.com/tenerife/titsa-apuesta-por-guaguas-hidrogeno_1500426_102.html
SEAFUEL bedrev också 2021 ett projekt på Teneriffa där turister fick provköra vätgasdrivna personbilar.
Teknikföretaget ITER på Tenerife hade en container där vätgasen framställdes.
Skall det vara så svårt att lära sig av misstag?
Kort och väl beskrivet. EU skjuter sig ånyo i foten. Den är redan en hålfot tack vare de framtida förödande klimatplanerna. Vem vill europeerna så illa?