Krisen på elbilsmarknaden har fått det att gunga i EU. " Lätta på utsläppsmålen och låt oss bygga bensinbilar även efter 2035!" hörs det från flera håll. Kraven hörs allt högre från både regeringar och företag i EU. Men Sverige går mot strömmen som vanligt. De säger nej.
Italiens regering går i spetsen när allt fler röster hörs – inte minst från olika högerpartier – om nödvändigheten av att bromsa farten i EU:s klimatpolitik.
– Den som är vän av Europa måste ha modet att säga till när saker inte fungerar, talade premiärminister Giorgia Meloni inför industriförbundet Confindustria i förra veckan.
Italien trycker nu på för att i första hand tidigarelägga en planerad översyn av EU:s nya bilutsläppsregler till 2025 i stället för 2026. I så fall hinner man ändra de mål som satts upp för 2025 om att biltillverkarna då ska ha minskat sina utsläpp med 15 procent jämfört med 2021 – något som annars riskerar att landa i dryga böter för bilbolagen.
Bensinbilar
Italien vill också gå ännu längre och se till att revideringen även leder till ett slopande av beslutet att inte tillåta några nya bensin- och dieselbilar över huvud taget från år 2035.
Stöd har man från bland andra Tysklands konservative oppositionsledare Friedrich Merz, som mycket väl kan vara förbundskansler redan om ett år.
Den svenska regeringen är dock tydlig med att man inte vill rucka på besluten i efterhand.
– Det är viktigt för industrin att när EU tar fram ett regelverk så ska industrin veta vilka spelregler det är som gäller. Att skifta om mitt i tror jag är en farlig väg att gå, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) på väg in till ett EU-möte i Bryssel.
Elbilstullar?
Kraven på att lätta på klimatmålen kommer i ett läge när europeiska elbilar kämpar mot vikande försäljningssiffror och nedläggningshot.
EU-kommissionen pekar finger mot alltför statsstöttad konkurrens från Kina och har infört preliminära tullar – som dock inte alls gillas av framför allt den tyska bilindustrin.
Tunga påtryckningar sker just nu för att få EU-länderna att säga nej till att göra tullarna permanenta när det ska röstas om saken.
Biltillverkarna kämpar när försäljningen av elbilar rasar
Den europeiska elfordonsmarknaden, som en gång hyllades som en framgångssaga, har alltså sett en kraftig nedgång de senaste månaderna.
Försäljningen av elbilar sjönk med 36 % i hela regionen i augusti, och Tyskland – Europas största bilmarknad – fick bära bördan av denna nedgång med en svindlande nedgång på 69 % i försäljningen av elbilar.
Enligt European Automobile Manufacturers’ Association (ACEA) har denna kraftiga nedgång i efterfrågan fått biltillverkare att leta efter lösningar.
Nedgången i försäljningen kommer efter att många regeringar över hela Europa minskat ekonomiska incitament som gjorde elbilar mer oöverkomliga.
I kombination med hög inflation och stigande energikostnader har denna tillbakagång gjort det svårare för konsumenter att motivera den redan dyra bytet till elfordon.
Tillverkare som Volkswagen och Renault, som en gång satsade hårt på en framgångsrik övergång till el, kämpar nu för att uppfylla EU:s utsläppsmål för flottan som kommer att skärpas 2025.
Underlåtenhet att uppfylla dessa standarder kan resultera i miljarder euro i böter för biltillverkare, vilket kommer att lägga ytterligare påfrestningar på branschen.
BMW, en av kontinentens ledande biltillverkare, har redan sänkt sin helårsresultatprognos på grund av trög försäljning av elbilar.
Samtidigt överväger Volkswagen att lägga ner inhemska fabriker för första gången på decennier.
Detta har lett till ökad arbetsoro, med strejker och protester som har brutit ut över hela Europa, framför allt i Bryssel.
Tilltagande arbetaroro kan orsaka kaos
När europeiska biltillverkare konfronteras med minskande efterfrågan och regulatoriskt tryck brottas de också med betydande arbetskonflikter.
Den potentiella stängningen av Audis fabrik i Bryssel, som sysselsätter 3 000 personer, har utlöst omfattande protester.
Över 5 000 arbetare marscherade nyligen genom Bryssels gator och protesterade mot hotet mot deras jobb och uppmanade europeiska myndigheter att skydda kontinentens bilindustri från billigare utomeuropeiska konkurrens, särskilt från Kina.
Det är ingen lätt nöt att knäcka för EU-politikerna.
Energipriser: Europas “akilleshäl”
En av de mest angelägna utmaningarna för europeiska biltillverkare är kontinentens skyhöga energipriser.
Prischockerna orsakade av Rysslands invasion av Ukraina, i kombination med pågående geopolitiska spänningar, har gjort att Europa betalar några av de högsta energikostnaderna i världen.
Europas beroende av importerad energi, särskilt rysk gas, har inte mildrats helt trots ansträngningar att diversifiera leveranslinjerna.
Norsk gas och flytande naturgas (LNG) transporter har fyllt några av luckorna, men inte tillräckligt för att kompensera den kraftiga ökningen av energikostnaderna.
Dessa högre insatskostnader pressar biltillverkarna, som redan hanterar minskande försäljning och regulatoriskt tryck.
Den höga energikostnaden sätter europeiska biltillverkare i en tydlig nackdel jämfört med sina motsvarigheter i USA och Asien, där energipriserna är lägre och statliga subventioner för ren energiteknik är mer robusta.
Enligt Economist Intelligence Unit kommer Europas energiprishöjningar att få långsiktiga konsekvenser, inklusive affärsmisslyckanden, högre skuldbörda och bakslag i den gröna omställningen.
Kan europeiska biltillverkare överleva?
Med tanke på dessa kombinerade utmaningar – minskande efterfrågan på elbilar, arbetsoro och energiprischocker – finns det en växande oro för att europeiska biltillverkare kan vara på väg mot en dödsspiral.
Frågan kvarstår: kan industrin överleva, eller kommer den gradvis att urholkas av yttre krafter?
En av de kritiska frågorna är Europas brist på en sammanhållen industripolitik.
Medan USA, Kina och Japan alla har genomfört en aggressiv politik för att stödja sin inhemska industri genom övergången till ren energi, har Europa släpat efter.
EU:s gröna avtal, även om det är ambitiöst, har misslyckats med att tillgodose de omedelbara behoven hos industrier som kämpar med stigande kostnader och geopolitisk osäkerhet.
Bristen på överkomliga kritiska mineraler för rena energiförsörjningskedjor, tillsammans med avstannade handelsavtal med viktiga råvaruproducenter som Mercosur, har bara ökat Europas elände.
Utöver detta förvärrar den snabba ökningen av kinesiska elbilstillverkare ytterligare trycket på europeiska biltillverkare.
I september slog flera av dessa kinesiska företag försäljningsrekord, erbjöd aggressiva rabatter och lanserade nya modeller utrustade med avancerad semi-autonom körteknik.
Dessa ansträngningar har gjort det möjligt för dem att underskatta inte bara europeiska biltillverkare utan även globala konkurrenter som Tesla.
Med kinesiska företag som vinner betydande mark på den globala elbilsmarknaden möter europeiska biltillverkare nu hård konkurrens från billigare, mer anpassningsbara rivaler som snabbt utökar sitt inflytande utanför Kinas gränser.
Utan en sammanhängande strategi för energi- och industripolitik, och eftersom de hamnar efter kinesiska konkurrenter, kommer europeiska biltillverkare att fortsätta att möta växande utmaningar under de kommande åren.
Om kontinenten inte kan förbättra sin industripolitik eller erbjuda konkurrenskraftiga alternativ på elbilsmarknaden, riskerar den att se dess fordonssektor urholkas när utländska företag tar marknadsandelar.
Notiser från nyhetsflödet Omni
Comments