Forskare: Kallare vintrar att vänta i Skandinavien

Framtidens skandinaviska vintrar kommer att bli lika de på 70- och 80-talet med mer kyla och is. Det spår den australiensiska klimatforskaren Martin Jucker och två kollegor. Skälet är ett vulkanutbrott 2022.

Hunga Tonga

Hunga Tonga-Hunga Ha'apai (förkortat Hunga Tonga) bröt ut den 15 januari 2022 i Stillahavsriket Tonga. Den skapade en tsunami som utlöste varningar över hela Stilla havet och skickade ljudvågor runt om i världen flera gånger.

En ny studie publicerad i Journal of Climate undersöker klimateffekterna av detta utbrott.

-Våra resultat visar att vulkanen kan förklara förra årets extraordinärt stora ozonhål, liksom den mycket blötare sommaren 2024 än väntat säger Martin Jucker en av forskarna.

Utbrottet kan ha kvardröjande effekter på vårt vinterväder i många år framöver.

Senaste gången Öresund frös till is var för 30 år sedan men snart kan det vara dags för isbrytare i området igen.

I maj 2024 publicerade Martin Jucker vid University of New South Wales i Sydney med kollegorna Chris Lucas och Deepashree Dutta sina slutsatser i Journal of Climate där man förutspår en nedgång i skandinaviska vintertemperaturer.

Hunga Tongas explossion 2022

De kallare vintrarna har byggts upp under tre års tid nu efter detta stora vulkanutbrott.

Klimatet i Europa sägs ha påverkas starkt av den globala uppvärmningen och under de senaste 50 åren har vintertemperaturerna stigit med 1-3 grader med den största ökningen längst i norr.

Men nu är det frusna vattnet vid horisonten igen och Martin Jucker är säker på sin sak: Skandinavien står inför betydligt kallare tider med svalare vintrar mot slutet av decenniet, säger han till Science Illustrated.

Kylande effekt denna vinter och framåt

Stigande temperaturer har haft en inverkan på antalet längre perioder av frostigt väder som gör att ett tjockt istäcke utvecklas i skandinaviska vatten. Under de senaste 50 åren har det varit nio sådana vintrar i Östersjön, varav den senaste inträffade för tolv år sedan.

Forskarna förväntar sig att Skandinavien börjar se en kylande effekt redan vintern 2024-2025, vilket sänker vintertemperaturerna med i genomsnitt 1-2 grader mot 2030.

Ett temperaturfall på 1,5 grader innebär att Skandinavien återgår till klimatet på 1970- och 1980-talen, då fem vintrar hade iskalla temperaturer, mycket snö och tjock is på Östersjön.

Mer molnigt och regnigt

När temperaturen stiger faller mer regn och mindre snö och av de platser där förändringarna är mest påtagliga är i Östersjön.

På andra håll i Europa kommer det också att ske mindre förändringar i vintervädret. Europa blir lite mer molnigt och regnigt, förmodligen på grund av en förändring i jetströmmen, enligt Jucker.

När det gäller den globala medeltemperaturen, som är ett mått på hur mycket klimatförändringar vi upplever, är påverkan av Hunga Tonga mycket liten, bara cirka 0,015 grader Celsius. (Detta bekräftades oberoende av en annan studie.) Det betyder att de otroligt höga temperaturer som vi har uppmätt i ungefär ett år nu inte kan tillskrivas Hunga Tongas utbrott enligt Jucker.

Störningar under resten av decenniet

Men det finns några överraskande, varaktiga effekter i vissa regioner på planeten.

För den norra halvan av Australien förutspår vår modell kallare och blötare vintrar än vanligt fram till omkring 2029. För Nordamerika förutspår den varmare vintrar än vanligt, medan den för Skandinavien återigen förutspår kallare vintrar än vanligt.

-Vulkanen verkar förändra hur vissa vågor färdas genom atmosfären. Och atmosfäriska vågor är ansvariga för toppar och dalar, som direkt påverkar vårt väder menar Jucker.

Här är det viktigt att klargöra att detta bara är en studie, och ett särskilt sätt att undersöka vilken inverkan Hunga Tongas utbrott kan ha på vårt väder och klimat. Precis som alla andra klimatmodeller är vår inte perfekt.

Vi tog inte heller med några andra effekter, som El Niño–La Niña-cykeln. Men vi hoppas att vår studie ska väcka vetenskapligt intresse för att försöka förstå vad en så stor mängd vattenånga i stratosfären kan betyda för vårt klimat.

Om det är för att bekräfta eller motsäga våra resultat återstår att se – vi välkomnar båda resultaten.

Christer Käld