top of page
Skribentens bildChrister Käld

Globala netto-nollinsatser har utlöst en nickelboom som förstör Indonesiens regnskogar och korallrev


En av de negativa sidorna av omställning till grön energi är den exploatering av naturmark som nya och gamla gruvor kräver. Detta påpekas alldeles för sällan i massmedia. I detta inlägg tar vi fram Indonesien som ledande Nickelproducent.






Världens största nickelproducent


I Indonesien har nickelbrytningen nått en aldrig tidigare skådad nivå. Landet står nu för 15 procent av världens nickelfyndigheter som vanligtvis är ytnära fyndigheter. Detta gör det till världens största nickelproducent.


Indonesien står nu i centrum för en global kapplöpning om denna viktiga metall som leder till massiv förstörelse av landets regnskogar och korallrev. Metallen är eftertraktad och nya områden för gruvdrift söks hela tiden.

Nickel är en viktig komponent i elfordonsbatterier, och efterfrågan på det har ökat kraftigt i kölvattnet av det globala skiftet bort från fossila bränslen. Men under ytan på denna blomstrande industri finns en historia av miljöförstöring och sociala omvälvningar som omformar samhällen och ekosystem. All förändring i naturen, i detta fall den så viktiga regnskogen i Indonesien, borde noggrant konsekvensanalyseras men dessa saknas i princip helt. Jakten efter den sällsynta metallen har blivit en kamp där miljöfrågor hamnat långt nere på listan.



Folket protesterar - men vem bryr sig?


Denna satsning på att utvinna nickel har lockat till sig massiva investeringar från globala företag. Bara under de senaste tre åren har Indonesien tecknat kontrakt på över 15 miljarder US-dollar med stora företag som Foxconn, Hyundai och LG för att leverera nickel till batterier och tillverkning av elfordon.


Detta inflöde av kapital har lett till uppförandet av stora smältverk och för nickel, särskilt Indonesia Morowali Industrial Park på ön Sulawesi. Det nya nickelsmältverket är en enorm anläggning som kan bearbeta 13 miljoner ton nickelmalm årligen.


Omvandlingen av Sulawesi – en ö känd för sina fantastiska korallrev och förhistoriska grottmålningar – till ett industriellt nav är ett kraftfullt exempel på hur snabbt lokala landskap kan förändras under trycket av den globala nettoefterfrågan.


Folket protesterar mot gruvprojekten som förorsakar enorma miljöskador



Expansionen av nickelbrytning skadar miljön och människors hälsa

Indonesien är inget litet land. Det är frågan om 23 miljoner människor som dagligen utsätts för miljöskadiga ämnen i såväl markområden som luften. De föroreningar som släpps ut är bland annat svaveldioxid, kväveoxider och kolaska – partiklar som är finare än strandsand.

Inte bara marken och luften påverkas. Yrkesfiskarnas villkor blir allt sämre eftersom nickelföroreningar påverkar de vatten som de är beroende av. De en gång så rika fiskevattnen är nu grumliga, fiskbestånden minskar och fisk vandrar från förorenade områden.


Aiwi, en 78-årig lokal fiskare, beskriver effekten. – Det finns inga fiskar här längre, säger han och tillägger att barnen i hans by lider av andningsproblem på grund av de svåra luftföroreningarna.

Den miljöförstöring som orsakas av nickelbrytning är enorm. Stora skogsområden avverkas för att ge plats åt gruvdrift och dagbrott grävs ner i marken. Denna avskogning destabiliserar marken och gör den mer sårbar för erosion och översvämningar. Bara under 2022 inträffade minst 21 översvämningar och jordskred i sydöstra Sulawesi, vilket är betydligt fler än de två till tre översvämningar per år som registrerades innan gruvboomen började.

Dessutom har floder och vattendrag förorenats med tungmetaller och andra föroreningar, vilket påverkar både vattenlevande organismer och människors hälsa. Lokalbefolkningen måste hantera konsekvenserna av denna miljöpåverkan och står inför utmaningar som förstörd mark och förorenat vatten.


Uppsvinget för nickelbrytning i Indonesien är en skarp påminnelse om problemen kring den globala övergången till renare energikällor.



Olivia Kock / Christer Käld



385 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating
bottom of page