Extrema väderförhållanden som värmeböljor, torka och översvämningar i Europa kan kopplas till förändringar i jetströmmen över Atlanten. En omfattande studie ledd av professor Stefan Brönnimann visar hur jetströmmen under de senaste 600 åren förändrats och kraftigt påverkat klimatet.
Jetströmmar är starka vindar som uppstår på en höjd av cirka 10 kilometer och kan nå hastigheter på upp till 500 kilometer i timmen. Jetplanet vid polarfronten, en stark västlig vind i den tempererade zonen över Nordatlanten och Västeuropa, är av särskild betydelse för vädret i Europa. Den styr fukt- och vädersystem från Atlanten till Europa, vilket kan leda till översvämningar. Samtidigt kan förändringar i denna jetström mellan Atlanten och Europa också leda till torka i Centraleuropa.
Finns det då en koppling : jetströmmen - klimatförändringar?
Under de senaste åren har journalister upprepade gånger gett intrycket av att jetströmmen försvagas av den globala uppvärmningen, vilket leder till en ökning av så kallade stagnerande väderförhållanden i Europa, Nordamerika och Nordasien: Det är ihållande varmt i flera veckor eller så regnar det oavbrutet i flera dagar – eftersom jetströmmen förmodligen inte längre har kraften att svepa bort motsvarande väderkonstellationer utan vidare. Med andra ord är klimatförändringarna ansvariga för många extrema väderförhållanden genom sitt inflytande på jetströmmen och kan vi då som media vill framhäva direkt koppla det till fossila bränslen och våra utsläpp av koldioxid i så fall?
Fram till nyligen fanns det inte tillräckligt med data för att kunna påvisa eller inte påvisa detta. I vilken grad jetströmmen faktiskt fluktuerar och hur nära den är kopplad till extrema väderförhållanden var därför okänt.
För att undersöka detta har en forskargrupp ledd av klimatologiprofessorn Stefan Brönnimann från Geografiska institutet och Oeschger Centre for Climate Research vid universitetet i Bern ägnat fem år åt att samla in, digitalisera och utvärdera tiotusentals data från arkiv som de samlat in från åren 1421 till 2023. Uppgifterna inkluderar tidiga mätserier, historiska dokument (t.ex. om nedfrysningsdatum för floder) samt naturliga klimatarkiv som trädringar och iskärnor. I studien, som nyligen publicerats i tidskriften Nature Geoscience, visar forskargruppen att förändringar i jetströmmen till stor del är slumpmässiga men ändå har långtgående effekter.
Slumpmässiga fluktuationer dominerar
"Torka och översvämningar som de vi har upplevt under de senaste åren är sällsynta", förklarar Brönnimann, "så det är viktigt att undersöka tidigare händelser för att ta reda på hur de relaterar till förändringar i den atlant-europeiska jetströmmen." Det är särskilt viktigt att bättre förstå jetströmmens roll i utvecklingen av extrema väderhändelser, eftersom torka och översvämningar har inträffat oftare på senare tid och deras omfattning förväntas öka ytterligare.
De viktigaste resultaten i studien handlar om orsakerna till dessa förändringar: även om faktorer som vulkanutbrott eller El Niño-fenomenet har en inverkan, är den liten. Förskjutningarna i jetströmmens styrka, geografiska latitud och lutning sker främst av en slump – som ett resultat av naturliga fluktuationer i den atmosfäriska cirkulationen.
Klimatförändringarna har ännu inte haft någon inverkan på jetströmmen
Vissa situationer kan dock uppstå ofta efter varandra. "Vissa extrema händelser som översvämningar varar bara några dagar, men de väderförhållanden som är ansvariga för dem upprepar sig och formar ofta en hel säsong", säger Stefan Brönnimann, "vi kan också se detta i de extrema väderhändelser som inträffade förr i tiden för det har faktiskt förekommit liknande situationer även tidigare ".
Klimatförändringarna har dock ännu inte påverkat förändringarna i jetströmmen. "Även om fluktuationerna har varit uttalade på senare tid, ligger de inom ramen för de förändringar som vi har kunnat rekonstruera under de senaste 600 åren", förklarar Brönnimann. Studien, som nu finns tillgänglig, är det viktigaste resultatet i ett forskningsprojekt för vilket Stefan Brönnimann tilldelades ett prestigefyllt "Advanced Grant" från Europeiska forskningsrådet (ERC).
Man kan bara undra varför media helt nonchalerat denna studie!
Christer Käld
Prof. Dr. Stefan Brönnimann
Institute of Geography and Oeschger Center for Climate Research, University of Bern
© University of Bern, Dres Hubacher
Med anledning av att spara kommentarutrymme, vill jag hänvisa till min kommentar avseende detta inlägg, presenterat på www.klimatupplysningen.se, från den 26 mars, kommentarnummer 26 kl. 17:44 samma dag.
I övrigt reagerar jag på semantiken i den refererade vetenskapliga studien av professor Brönnimann. I studien konstateras att, översatt, 'klimatförändring ännu inte påverkat jetströmmar'. Detta är rent nonsens, enligt min egen uppfattning, ur både vetenskaplig och semantisk synpunkt. Se min kommentar betr. det 'vetenskapliga'. Semantiskt: 'Klimatförändring' är objekt, dvs betecknar en följd av något som drivit utvecklingen, dvs subjektet. Dvs. om jetströmmar blivit mer meanderande, ökat meridionala än zonala över tid, skulle detta kunna vara ett uttryck för 'klimatförändring'. Orsaken till en sådan 'utveckling', dvs drivkraften/subjektet måste sökas. Refererade tossiga semantik är…