Klimatfrågan full av strider – det här är på gång i EU

Så här lydde rubriken i dagens massmedia som rapporterar om full panik inför EU-valet. Klimatfrågan är het- men den här gången får den mothugg. Den hamnar inte på första plats bland de viktigaste ämnen mera, inte ens på andra och tredje plats om man frågar väljarna. Många länder prioriterar bort klimatet. Sverige är ett undantag. Där hamnar frågan överst som den viktigaste.

Klimatfrågan är ett område där konflikterna hopar sig inför EU-valet och nästa mandatperiod. Polariseringen i denna fråga har aldrig varit större. En del av högern och ultra-högern hotar med att riva upp klimatmålen om de får makten och vänstern med de Gröna och Socialdemokraterna är rädda. De vill ju skruva upp klimatarbetet och sätta högre krav på målsättningarna. De ser ju en brinnande jord framför sig om man inte tar klimatfrågan på allvar. Fit for 55 MÅSTE genomföras och gör man inte det så väntar dryga böter. Inget konstigt alls om politiker i något läger börjar reagera på vansinnet, för hur hemskt det än låter att säga så kan man inte beskriva EU:s klimatstrategi som något annat. Detta är Fit for 55:

Vad man INTE skriver om är att detta kalas kostar 1,5 BILJONER EURO / år ( = 1500000000000 € )

Vad handlar då oenigheterna om?

Konflikterna rör nästa steg för att nå målet om nollutsläpp till 2050. Det EU hittills har beslutat på klimatområdet räcker inte hela vägen fram.

Grunden är alltså lagd med det stora lagpaketet Fit for 55, som innebär att EU-länderna måste minska kol­dioxidutsläppen med 55 procent till 2030.

Nu driver en del partier på för tuffare krav, medan andra vill pausa klimatpolitiken eller till och med riva upp delar av redan beslutade lagar.

Hur ser läget ut på marken?

I flera medlemsländer har man fått folket att tro att översvämningar, bränder och torka orsakas av våra fossila bränslen. Men folket lider också av hög inflation och stigande energi- och matpriser.

I praktiken ställs plånboken mot klimatarbete.

Hur kommer det att gå?

Nytt klimatmål

Huvudnumret är ett nytt klimatmål för 2040. EU-kommissionen föreslår att utsläppen av koldioxid ska ned med 90 procent till 2040, jämfört med 1990. Man vill alltså dra till skruven ytterligare.

Än finns inga konkreta förslag på hur det ska gå till, de kommer först när den nya kommissionen är på plats. Om ärendet nu överhuvudtaget alls kommer på bordet. Det beror på hur kommissionen kommer att se ut.

Vilka andra förslag är på gång?

Det nya EU-parlamentet kommer att få ärva flera lagförslag på miljö- klimat- och energiområdet som inte har hunnit avslutas, till exempel regler för textil- och livsmedelsavfall och en skogsövervaknings- lag.

En ny lag för att skydda och återställa natur har nyligen stoppats. Det är nu oklart vad som händer med lagen, som bland annat syftar till att öka den biologiska mångfalden.

Ny jordbrukspolitik ska beslutas om före 2027. Miljö- och klimatkrav har hamnat i skottgluggen när bönder protesterar runtom i EU. De gillar inte alls de förslag som lagts fram.

Men den stora frågan på klimatområdet är vilken linje den nya EU-kommissionen väljer. Kommer den att lägga fram nya, hårda klimat­lagar eller kommer den att slå av på takten?

Vad bråkar partierna om?

Partier på yttersta högerkanten vill riva upp det redan beslutade klimatpaketet, medan främst gröna och röda partier vill skärpa klimatpolitiken framöver.

Folk börjar ifrågasätta EU:s klimatambitioner

Fler och fler, särskilt bland högerpartierna, betonar att klimatkrav inte får missgynna företagens konkurrenskraft som det visat sig att det gör. Dagens klimatkrav tvingar industrin att välja sida. De stora subventioner som utlovas för gröna investeringar skapar en osund drivkraft att lockas med.

En knäckfråga är dock vilken effekt klimatåtgärderna får för enskilda människor.

I princip alla partier säger att vanligt folk inte får drabbas oskäligt hårt, utan att omställningen måste upplevas som rättvis men så har inte skett i praktiken. Vissa partier (grupper) struntar blankt i vad folk tycker.

Länder med protesterande bönder på gatorna vill gå varligt fram med nya miljö- och klimatkrav

Hur ser då väljarna på klimatfrågan?

När över 25 000 européer i våras fick säga sitt i den sista så kallade Eurobarometermätningen inför EU-valet var Sverige det enda land där klimatförändringen sågs som den viktigaste valfrågan. Det är en åsikt som dock delas av EU:s unga väljare. Mer och mer unga i EU prioriterar fred och säkerhet framom klimatet.

När alla EU-länder räknas in toppar kampen mot fattigdom och social utslagning dock som viktigaste valfråga.

I EU-parlamentets mätning märks också att säkerhet och försvar blivit allt viktigare, särskilt hos väljare i öst och norr.

I Sveriges TV4 hörde vi Magdalena Andersson och Ulf Kristersson debattera EU-valet. Den första debattrubriken var:

Hur ska klimatkrisen i EU lösas?

Tre frågor till TV4:

• Vilken klimatkris?

• Har EU en egen klimatkris?

• När fick människan makt över Jorden att bestämma om dess klimat?

Vad händer sen när mer och mer, även politiker börjar förstå att vi blir lurade i att tro att det är koldioxiden som är boven i dramat? Att alla miljarder vi satt på klimatåtgärder var bortkastade pengar. Att klimatet nu blir kallare medan våra GLOBALA utsläpp fortsätter stiga. Att den gröna given var framdriven av ett narrativ där man skyller på mänskliga utsläpp av koldioxid.

Vi har varnat för den dagen och den kommer. Då blir det trubbel på riktigt i parlamentet. Dagens stridigheter blir bara sandlådelek i jämförelse. Var så säker.

Christer Käld