Målet med den gröna given är att göra EU klimatneutralt senast 2050, stärka ekonomin med hjälp av grön teknik, skapa en hållbar industri, hållbara transporter och minska föroreningarna. Men vad kostar kalaset?
För snabb övergång till förnybar energi
Chefen för Internationella energiorganet, Fatih Birol, har hävdat att Europas stigande energipriser inte har något att göra med kontinentens övergång till förnybara energikällor. Han säger : "Det är felaktigt och orättvist att förklara dessa höga energipriser som ett resultat av en politik för övergång till ren energi."
Uttalandet kan vara politiskt skarpsinnigt, särskilt som IEA pressar regeringar att tredubbla utgifterna för ren energi för att minska utsläppen, men det är också fel. En stor del av Europas nuvarande energipress kan spåras till dess snabba övergång till förnybar energi. Faktum är att ekonomer vid University of Chicago nyligen fann att högre användning av förnybar energi driver upp energipriserna.
En accelererad energikris väntar i vinter Miljöaktivister har talat om för oss att vind och sol innebär billigare och renare energi. De förebådar en framtid med elfordon som i tysthet susar runt på el och som skapar tusentals gröna jobb. Om allt detta är sant, varför lider vi då av en global energikris som förmodligen kommer att bli ännu värre inkommande vinter?
Verkligheten är att vind och sol bara är billiga under de tidiga stadierna av övergången. Hittills har förnybara energikällor varit livskraftiga på grund av den massiva basen av fossila bränslen som tillgodoser det mesta av vårt elbehov och även står för vind- och solkraft. Men detta förändras i takt med att användningen av förnybar energi ökar. Att förlita sig på mer och mer fossila bränslen för att stödja en växande andel förnybara energikällor blir allt dyrare och mer riskabelt, vilket Europa redan har fått erfara, och det kommer att bli värre. För att sedan gå vidare till nästa steg i energiomställningen krävs massiva utgifter för att komma förbi användningen av fossila bränslen för basbelastning och balansering av el. Att fortsätta driva det falska narrativet om riklig och prisvärd ren energi är en enorm politisk risk som kommer att slå tillbaka när allmänheten måste betala för ett lagförslag som de inte förväntade sig.
På ytan beror Europas elände på skyhöga naturgaspriser när den globala ekonomin så småningom återhämtat sig från covid-19-pandemin. Men det underliggande problemet är att i takt med att länder som Tyskland och Storbritannien har byggt ut sin vind- och solkapacitet blir energiförsörjningen mer oförutsägbar och varierande, vilket ökar beroendet av gas för att kompensera för när vinden inte blåser och solen inte skiner. Och gaspriserna är extremt volativa. Efter att kranarna från Ryssland stängts av har Europa hamnat på efterkälken och tvingats betala rekordpriser för flytande naturgas.
Batterilagring kostar
Att komma förbi fossila bränslen innebär att hitta sätt att lagra den överskottsel som genereras när det är för mycket vind och sol och släppa ut den senare när det inte finns tillräckligt. Batterilagring framhålls ofta som en annan koldioxidsnål lösning som kan ta itu med problemet med vind- och solkraft. MIT-forskare uppskattar dock att kostnaderna för batterilagring måste sjunka med 90 % för att ersätta fossila bränslen, vilket få tror kommer att hända under det kommande decenniet. Samtidigt har grön vätgas också fått mycket uppmärksamhet på sistone. Trots hypen ligger den ännu längre efter i utvecklingen än batterilagring och kan bli kostnadskonkurrenskraftig först 2050 enligt experterna. Allt detta innebär att vi måste fortsätta att förlita oss på gas samtidigt som vi spenderar biljoner på att förbättra och använda lagringsteknik.
Det behövs 90 % mera el För att göra saken värre använder vi snabbt upp de bästa platserna för vind- och solkraft. Det är platser nära befintliga kraftledningar som får stark och stadig vind eller sol. För att bygga ut mer förnybar energi kommer vi att behöva lägga ut ytterligare tusentals mil kraftledningar för att nå avlägsna blåsiga och soliga områden. Elnätet kommer att behöva byggas ut med minst 50 % för att klara elektrifieringen. Detta är en försiktig prognos. För att klara netto-noll 2050 behövs 90 % mera el för att elektrifiera bilar, fabriker och uppvärmning av bostäder.
All denna nya teknik och infrastruktur måste betalas av någon. Även om stora företag och finansiärer kan stå för en stor del av de initiala investeringarna, måste offentliga utgifter och högre energiräkningar kompensera för resten. Människor måste vara beredda på stigande priser och växande statsskulder. Vi vet redan vad som händer när de blir överrumplade. De gula västarnas protester som bröt ut 2018 på grund av höjda bränsleskatter paralyserade Frankrike och fortsatte i mer än ett år. Och nu delar europeiska ledare frenetiskt subventioner till allt grönt och eldar upp kolkraftverk för att förhindra massoroligheter.
Miljöaktivister, politiker och tillsynsmyndigheter måste vara ärliga om vad som krävs för att avvärja de värsta katastroferna av klimatförändringarna: 30,3 biljoner dollar i investeringar i ren energi och infrastruktur fram till 2030, enligt World Energy Outlook 2021. För att komma bort från fossila bränslen får vi inte vilseleda allmänheten om dessa kostnader. Att berätta för dem att en grön framtid kommer att komma lätt kan få saker och ting att gå igång på kort sikt, men kommer att slå tillbaka när världen går in i de knivigare stadierna av övergången. Våra ledare måste tala klarspråk om de utmaningar vi står inför, annars riskerar vi att drabbas av mothugg senare när världen har ännu mindre tid att förlora. Hittills har världen plöjt ned mer än 50 miljarder euro på sol och vind och ändå ger de inte mer än 3% av den globala energiproduktionen. Låter det vettigt?