Microsoft är beredd att betala miljarder för att ett svenskt kraftvärmeverk ska samla in rök från sin skorsten. Håller det på att lossna för svensk koldioxidinfångning, frågar medierna? Det här är ljuset i tunneln, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Men hur ligger det till? Stora risker säger forskarna. Helt bortkastade pengar menar experter.
Infångning av koldioxid har pekats ut som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen, som ett komplement till de enorma utsläppsminskningar som krävs.
Tekniken kan delas upp i två delar. Dels CCS som går ut på att pumpa ned infångad koldioxid i marken, dels CCU som går ut på att använda koldioxid som råvara för att exempelvis bilda bränslet metanol.
Om den koldioxid som sugs upp från skorstenarna kommer från biomaterial räknas den som minusutsläpp.
"Mångmiljardavtal"
Nyligen meddelade Stockholm Exergi, som har långt gångna planer på en CCS-anläggning vid biokraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm, att man tecknat avtal med Microsoft. Den amerikanska techjätten vill köpa certifikat för minusutsläpp på 3,33 miljoner ton, en affär som beskrivs som den största i sitt slag i världen.
— Det här är ett mångmiljardavtal, bland de största avtal Stockholm Exergi gått in i, säger Johan Börje, ansvarig för försäljning av minusutsläpp.
Microsoft kan genom köpet "dra av" sina egna utsläpp.
— Om vi ska få en ordentlig industri med många projekt och många ton måste vi se till att få in så mycket kapital vi kan från den frivilliga marknaden.
Börje ser privata satsningar som "helt avgörande" för att CCS-anläggningen ska bli verklighet. Trots jättesatsningen krävs mer för att Stockholm Exergi ska våga gå vidare med ett investeringsbeslut under året. Microsofts köp motsvarar cirka 40 procent av den planerade insamlingen under en tioårsperiod.
Väntar på EU
Inom några veckor räknar regeringen med att få grönt ljus från EU-kommissionen för att få använda 36 miljarder i så kallade omvända auktioner, som ger betalt för att samla in fossilfri koldioxid.
— Vi behöver bli en av de vinnande parterna i auktionen, säger Börje.
Kanske är proppen på väg att lossna för den hajpade tekniken.
Klimatminister Romina Pourmokhtari hoppas att den omvända auktionen ska få fart på satsningarna:
— Det är väldigt viktigt att det frivilliga kapitalet också kan komma in här så att vi får mer pengar i den här delen av klimatomställningen. Det är väldigt, väldigt dyrt att arbeta med koldioxidinfångning.
___________________________________________________________________________________
Är då detta en superidé eller ett vansinne?
Det övergripande problemet med att ta bort koldioxid ur luften är att det rubbar den naturliga blandningen av gaser. Detta blir speciellt märkbart på de platser där utsugningen sker. Eftersom man inte kan fördela infångningsanläggningar jämnt över jorden kommer bieffekterna att märkas regionalt i större utsträckning än man önskar.
Studie visar på allvarliga klimatologiska effekter
En koreansk studie (som jag inte mera hittar länken till) visar på att det lokala klimatet i dessa områden inte skulle återgå till det normala förrän mer än 200 år efter att koldioxidhalterna sjunkit. Medelhavsregionen, till exempel, som har varit utsatt för värmeböljor och torka skulle fortsätta att lida och kan bli ännu torrare, enligt studien.
I studien modellerade forskarna förändringarna i luftcirkulationsmönstret som kallas Hadley-cellen, som transporterar fukt från ekvatorialregionerna mot Kräftans och Stenbockens vändkretsar, som ligger cirka 23,5 grader norr respektive söder om ekvatorn. Forskare har i åratal vetat att Hadleycellens cirkulation svarar på klimatförändringar genom att expandera mot polerna. Den fuktiga luften som stiger upp från ekvatorn dumpas tillbaka till jorden på högre och högre breddgrader, vilket orsakar förvärrad torka i subtropiska regioner.
Studien som gjordes av det koreanska teamet fann att när koldioxid avlägsnas från jordens atmosfär återfår Hadleycellen inte sin ursprungliga form och omfattning ens efter ytterligare 220 år. På norra halvklotet rör sig området där fukt kommer från tropiska områden närmare ekvatorn, en förändring som kan göra Medelhavsområdet torrare än det är idag. På södra halvklotet, å andra sidan, förblir cellen något expanderad mot Sydpolen, vilket möjligen förändrar nederbördsmönster över Australien.
EU har stora planer- som vanligt när det gäller den gröna given
Storskalig infångning och lagring av koldioxid får en stor roll i EU:s klimatstrategi, enligt kommissionens planer. Men medlemsländerna är splittrade. Samtidigt dras de få avskiljningsprojekt som pågår runt om i världen med stora problem, skriver Jan Lindsten i ett inlägg i Supermiljöbloggen.
Carbon Capture and Storage (CCS) är beteckningen på den inte alls särskilt välbeprövade tekniken att fånga in och lagra koldioxid vid förbränning av olja och kol. BECCS, som betyder Bio Energy CCS, anger att samma teknik används för biobränslen.
CCS/BECCS innebär att fossila utsläpp helt uteblir vid förbränning av olja och kol, respektive skapar så kallade negativa utsläpp när den appliceras på biobränslen. Detta förutsatt, så klart, att den avskiljda gasen lagras permanent i berggrunden på lämpligt sätt.
EU-kommissionen vill skilja av 50 milj ton 2030
EU:s plan för infångning och lagring av koldioxid är massiv, enligt ett läckt dokument som Aktuell Hållbarhet rapporterat om nyligen. Redan om sex år, 2030, ska 50 miljoner ton CO2 avskiljas årligen. Men det finns skepsis bland flera medlemsländers experter, som pekar på att tekniken är omogen och dyr.
Tillgängliga fakta verkar ge stöd för den tveksamheten, visar en färsk granskning i Sveriges Natur. Enligt internationella energiorganet IEA finns i hela världen idag kapacitet att lagra 45 miljoner ton koldioxid. Detta är en bråkdel, en ynka promille, av dagens totala utsläppsnivå. Större delen av volymen, 80 procent, handlar enligt granskningen dessutom om att pressa ned koldioxid i gamla tynande oljekällor för att få upp de sista fraktionerna olja. Alltså ingen klimatåtgärd alls men med betydande risker.
Världens största anläggning nu klarar på ett år motsvarande 3 sek globala utsläpp
Den största anläggningen i världen, Gorgon i Australien, klarar bara att lagra en tredjedel av de årliga fyra miljoner ton som den egentligen ska hantera, skriver man vidare.
Medierapporteringen om koldioxidinfångningens potential har ibland varit oerhört missvisande. Det rapporterades till exempel entusiastiskt om världens största anläggning, Orca, för direkt avskiljning av koldioxid från luften, så kallad DACCS, som invigdes för några år sedan på Island.
Anläggningen klarar att skilja av 4 000 ton koldioxid per år från luften – vilket motsvarar cirka tre sekunders globala utsläpp av växthusgaser med dagens nivåer! MÄRKVÄL, DETTA ÄR VÄRLDENS STÖRSTA ANLÄGGNING I DAG.
30 000 STORSKALIGA anläggningar behövs
Men att samla in koldioxid från atmosfären med hjälp av ny teknik kräver också mycket plats. Så som beräkningen ser ut nu behöver vi samla in 36 gigaton koldioxid per år, vilket innebär att man behöver bygga ungefär 30 000 storskaliga CCS-anläggningar. Det är tre CCS-anläggningar per varje koleldat kraftverk som idag finns i världen – LÅTER DET LOGISKT om ens möjligt!
Därtill skulle energibehovet vara cirka 100 exajoules, det vill säga ungefär en sjättedel av den totala globala energin som finns idag. Även cirka fyra miljoner ton kaliumhydroxid, som är en viktig kemikalie när gasen ska fångas, skulle krävas för att kunna samla in 36 gigaton koldioxid med CCS-tekniker.
Lägg därtill den slutliga nyttan med hela kalaset. Det kommer INTE att påverka klimatet åtminstone.
IGEN ETT PROJEKT SOM TOTALT SAKNAR VERKLIGHETSFÖRANKRING men EU-medel finns, politikerna går i bräschen och företagen nappar på kroken. Vi skattebetalare står för notan.
Christer Käld