Trots hela tiden ökande CO2-utsläpp har Stora barriärrevet utanför Australiens kust konstant växt till sig sedan 2012 när täcket var som minst. Naturens egen gång har igen visat sig korrigera det som gått snett men denna gång med mänsklig hjälp. Det läggs ner enormt med arbete och forskning kring korallernas överlevnad och AIMS ( Australian Institute of Marine Science ) har stor del i att den negativa utvecklingen svängt.
År 1985 släppte människan bara ut 19,6 miljarder ton CO2 varje år, och nu släpper vi ut mer än 40 miljarder ton. Vi har inte lyckats dra ner på utsläppen och det mesta av det som klimatförändringarna orsakat oss skylls på CO2. Nyligen kunde vi läsa om hur man hittat stora fält av blekta koraller som reagerat på det varma havet och media var inte sena med att få det till våra egna utsläpp. Man visar inte heller grafen här ovan som berättar hur utvecklingen varit positiv nu i många år.
Grafen visar utsläppsstatistik för de största ekonomierna
Tillväxten har varit kraftig
AIMS har haft dykare tusentals kilometer över reven för att inspektera koralltäcket. Dessa är de mest detaljerade undervattensundersökningarna av det största revsystemet i världen, och de visar att korallerna är mer omfattande än vi någonsin har sett dem.
Som Peter Ridd som länge följt med och själv skrivit otaliga forskningsrapporter om Stora barriärrevet påpekar, när revet mådde dåligt, var AIMS glada över att samla data om hela revet, så att vi kunde beklaga dess bortgång. Men på senare tid har AIMS delat upp det i separata sektioner och konstaterat ett rekord över hela revets 2 300 kilometer långa längd. Och det är både överraskande och glädjande. Som Ridd påminner oss om förutspådde AIMS-teamet 2012 att koralltäckningen i de centrala och södra regionerna skulle minska till 5-10 procent år 2022. Istället frodas hela revet på 30 procent.
Unesco har i åratal hotat med att sätta en utrotningshotad etikett på revet. De skulle ha sett löjliga ut om de hade gjort det nu när korallytorna är rekordhöga. Men det hindrade dem inte från att kräva tribut och villkor ändå, som om Australien inte kan förvalta revet på egen hand. Vår statsminister borde ha skrattat åt dem och skurit ner på FN:s finansiering tills de börjar bli begripliga, säger den australiske biologen Joanne Nova.
Media underlät att berätta om tillväxten
Tio år efter att våra koraller nådde en rekordlåg nivå visade vår undersökning att halva landet inte insåg att revet hade återhämtat sig. Bara 3 procent visste att korallerna var rekordhöga, och nästan hälften av de gröna väljarna hade så fel som de kunde ha – de trodde att koralltäcket var rekordlågt. Det var sådan information som hade gått ut i media.
Ny rapport i augusti
Den fullständiga AIMS-rapporten kommer att släppas i augusti. Det har skett en del blekning både före och efter undersökningen, och som vanligt kommer vi inte att veta på flera månader om några koraller faktiskt dog eller om det bara var den normala hemrenoveringen som koraller går igenom när de blir stressade. Det är vanligt att koraller kastar ut zooxantheller (nässeldjur) när temperaturen förändras och släpper in nyare husgäster som är bättre acklimatiserade. Det har ju visat sig att korallerna mycket väl kan ta hand om sig själva.
Som Peter Ridd säger är de största hoten mot revet cykloner och törnekroneplågor, som inte verkar vara värre nu än de var för flera år sedan.
Christer Käld / Jo Nova
Comments