"Dagens uppvärmning är inom naturliga klimatvariationer under Holocen" säger Kullman och Öberg i deras nya studie. " Lärkträd växte uppe i norra Finland för 10.000 år sedan och temperaturen låg på mer än 2°C varmare än i dag" säger forskarteamet med Sakari Salonen i spetsen som med pollenanalyser via radiokoldateringar fått fram nya uppgifter om klimatet här på den tiden.
Kartan till vänster visar Åreskutan där Kullman & Öberg gjorde sina mätningar (röd prick) samt Kuutsjärvi i östra Finland där Salonens team jobbade (gul stjärna). Bilden till höger visar en vårbild av Åreskutan.
STUDIE 1
Fjällbjörkar, tallar och granar växte på 300 m högre nivå än dagens trädgräns när senaste inlandsis smälte bort visar Kullmans och Öbergs forskning. Detta pågick ända fram till för 6000 år sedan och visar på MYCET varmare klimat under den tiden.
Kullman är starkt kritisk till den historieförfalskning som IPCC gör när de påstår att det inte varit så här varmt på jorden på minst 125.000 år och han får medhåll av ett stort antal forskare inom hans gebit.
"Modern uppvärmning är inom naturliga klimatvariationer under holocen" menar Leif Kullberg som är professor och geolog vid Umeå Universitet.
Från cirka 16 800 till 6000 år sedan växte värmeberoende trädslag 300-700 höjdmeter högre än de gör idag på Åreskutan.
På grund av den välkända värmetröskeln för boreala trädarter och lapse-frekvensen (0,6 °C per 100 m) bekräftar de återfunna megafossillämningarna av björk, gran och tall på mycket högre höjder än dagens trädgränshöjder mycket varmare än idag under den sena sista istiden och genom den tidiga holocen, då CO2 varierade från 190 till 255 ppm.
"Det blir alltmer uppenbart att vanliga boreala trädarter växte nära denna topp i ett klimat, 2-3 °C varmare än nu, under senglaciala och tidiga holocenperioder för 16 800-6000 år sedan."
Koldatering av trädmegafossil omkullkastar IPCC:s påståenden
Forskarna påpekar att en sådan tidig datering av klimat som är varmare än idag har betraktats som kontroversiell, eftersom det antas att jorden inte hade värmts upp tillräckligt förrän för cirka 11 000 år sedan, nära den officiella starttidslinjen för holocen. Men koldatering av trädmegafossil anses vara en mycket mer tillförlitlig datainsamlingsmetod än pollenanalys och terrestra kosmogena nuklidanalyser, så dessa resultat är robusta.
– Dessutom har Åreskutan varit i centrum för en kontrovers om tidpunkten för avsmältningen och senglaciala trädlevande förhållanden. Kullman (2000, 2002) presenterade robusta megafossildata, som visade entydig förekomst av fjällbjörk (Betula pubescens ssp. czerepanovii), gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris), så tidigt som cirka 16 000 kal. BP, nära toppen 300-400 m högre än dagens trädgränser.
Bilden nedan visar hur växtgränsen för skogskovall (Melampyrum sylvaticum) flyttades 130 m uppåt längs Åreskutans omkrets under 50 år. Från 1000 m.ö.h. till 1130. Kilanders mätningar från 1955 (gröna prickar) jämförs med Kullmans mätningar från 2004 (gula stjärnor).
Bilden från Kullman och Öberg, 2024
Den aktuella Picea trädgränsen (1010 m ö.h.) är 145 meter högre än för ca 100 år
sedan. Foto: 2023-09-13.
Hur är det möjligt med träd på denna höjd för 16.000 år sedan?
Megafossila lämningar av en björk som växte (1360 m.ö.h.) på nunatak Mt.
Åreskutan, daterad 16 815 BP. Detta vara det tidigaste Rekordet av trädbjörk i analysen
och härstammar från en tid då Skandinaverna, enligt den gängse uppfattningen,
borde ha täckts med ett tjockt istäcke. Observera att dagens trädgräns här är 1010 m. Foto: 2001-08-23.
En annan senglaciärbjörk, som grävts fram ur leran. Radiokoldatering gav 15 500 BP. Foto: 2001-07- 27.
Megafossila lämningar av en trädbjörkstam (1360 m ö.h.), som daterades till 8380 BP.
Foto: 2001-07-27.
Varför negligeras viktig historisk data?
Även om det har skett en uppvärmning i denna region nyligen, är uppvärmningen "inom naturliga klimatvariationer under holocen" och utgör inget hot mot dessa landskap. I stället kan uppvärmningen öka den biologiska mångfalden i denna region.
-FN:s klimatpanel (IPCC) förkunnar en kontrasterande "alarmistisk och dystopisk" syn på uppvärmningen som ett allvarligt och överhängande hot mot människan och planeten Jorden eftersom de samtidigt nedgraderar den naturliga klimathistorien och förlitar sig mer på omogna och ovaliderade numeriska modeller" säger Kullman.
STUDIE 2
En annan ny skandinavisk studie gjord vid sjön Kuutsjärvi i östra Finland presenterar en robust daterad kärnsekvens som ger högupplösta data av pollen, sedaDNA, växtmakrofossil, klyvöppningar av barrträd och palynomorfer utan pollen för de senaste 10 600 åren.
Studien visar också att dagens temperaturer i norra Finland är bland de kallaste under de senaste 8000 åren (se "Nuvärdet är streckad linje"). En stor del av holocen – liksom nästan hela den senaste interglacialen (LIG) – har varit 2 till 2,5 °C varmare än nu.
Bild från Salonen et al., 2024
Slutsatser
Data från Kuutsjärvi tyder på en tidig ankomst av gran vid 9 200 BP (pollen, sedaDNA och stomifynd), samt de första bevisen för holocen förekomst av lärk i Finland, med pollenfynd daterade till 9 600–5 900 BP.
Två kraftiga trädpollenminima detekterades vid 10 400 och 10 100 BP, vilket sammanföll med toppar i kol- och koprofilsvampsporer. Vi tolkar dessa minskningar av trädtäcket som en tvådelad signal om klimathändelsen på 10 300 BP, med avkylning och torka som resulterar i skogsförlust, skogsbränder och ökade renpopulationer.
Kuutsjärvisekvensen visar en tydlig signal om 8 200-händelsen, som tidigare varit dåligt dokumenterad i norra Fennoskandien, med en kollaps av tall-björkskogen med ersättning av enar som utvecklas i tät synkronisering med grönländska isotopproxies. Vi tolkar denna vegetationspåverkan som ett resultat av en kombination av torka och trolig vinterdominerande avkylning, där den efterföljande öppningen av skogsvegetationen bidrar till det starka maximumet hos den köld- och torkhärdiga men ljuskrävande enen.
Christer Käld
Källa : Search results for "Megafossil Carbon Dating Indicates Sweden Was 2-3°C Warmer Than Today During The Last Glacial" (notrickszone.com)