Så gott som all klimatdata jämförs mot tiden kring 1850. Alla klimatmål i dag utgår från parisavtalet som säger att vi bör hålla temperaturen under 1,5 grader - över förindustriell tids värde. Varför lyfter man fram den värsta tiden i vår historia sedan inlandsisen försvann som något som vi borde eftersträva?
Missväxt och nöd under lilla istiden
Lilla istiden - är en upprepning av den på gång igen?
Perioden mellan 1250 och 1860 är känd som den lilla istiden. Vi har redan rapporterat om det flera gånger här. Den lilla istiden blev slutet för bland annat Franklinexpeditionen. I sökandet efter Nordvästpassagen misslyckades besättningen på grund av ogenomtränglig is, trots att de hade gett sig av på sommaren. Franklin var på fel plats vid fel tidpunkt. Han fick betala med sin död.
Samma sak hände senaste sommar när Oden försökte komma igenom isen där uppe. Det gick helt enkelt inte. Den var för tjock och de fick återvända hem. Det överraskade forskningsteamet. Att isen nu under flera år uppe i Arktis legat längre, varit tjockare och mera utbredd ger en liten fingervisning om att en kallare period redan inletts. Globala sådana brukar visa sig först där uppe.
Men hur såg klimatet ut under lilla istiden och vilka var drivkrafterna? Vulkaner spelade en stor roll, men det gjorde också ett minimum av solaktivitet. Somrarna var dock inte på något sätt konsekvent blöta och svala.
Tre särskilt kalla perioder kan urskiljas: mitten av 1300-talet, cirka 1570–1710 och cirka 1790–1880. Varmare intervall inföll mellan dessa kalla perioder. Globalt sett kan det kallaste århundradet under lilla istiden, 1600-talet, ha varit omkring 1 °C kallare än temperaturen under 1900-talet, men i vissa regioner var nedkylningen betydligt större medan den var mindre i andra. I Alaska, Skandinavien och i Alperna var det 2 °C kallare än idag. I Karibiska havet var ytvattnet 2–3 °C kallare under lilla istiden än det är idag medan skillnaden var mindre i Sargassohavet. Nedkylningen utanför Mauretaniens kust var minst lika stor som den i Karibiska havet. Lilla istiden – Wikipedia
Noteras kan att temperaturstegringen nu som av IPCC påstås vara unik och snabbare än någonsin tidigare inte alls sticker ut. Minst lika snabba temperaturstegringar har skett ett tiotal gånger under de senaste 4000 åren. Se grafen ovan.
En studie från 2022 tittar på lilla istiden lite närmare. Här är sammanfattningen:
Den lilla istiden (LIA), som varade från cirka 1250 till 1860 e.Kr., var troligen den kallaste perioden under de senaste 8000 åren. Med hjälp av nya dokumentära data och analyser av alpina glaciärers fluktuationer beskrivs och tolkas den komplexa övergången från den medeltida klimatanomalin till LIA och den påföljande höga variationen av säsongsbetonade temperaturer. Början av LIA var sannolikt olika på båda halvkloten. Det låga temperaturgenomsnittet för LIA beror främst på det stora antalet kalla vintrar. Omvänt var många somrar varma och torra.
Viktiga utlösande faktorer för de lägre temperaturerna var, främst, de många anhopningarna av vulkanutbrott och den svaga solinstrålningen under de fyra framträdande Grand Solar Minima: Wolf, Spörer, Maunder och Dalton. Temperatursänkningen utlöste återkopplingen mellan havsis och albedo och ledde till en försvagning av den omvälvande cirkulationen i Atlanten, möjligen i samband med en trend mot negativa nordatlantiska oscillationsindex.
Statistiken över extrema händelser visar en blandad bild. Korrelationerna med drivande faktorer är svaga, och kan bara hittas i samband med "åren utan sommar", som mycket ofta inträffade efter stora vulkanutbrott.
Varför görs jämförelser mot lilla istiden?
I media i dag ser vi hjärtskärande bilder av en översvämmad by i Bangladesh, en brinnande skog i Grekland eller en uttorkad åker i Afrika med stora sprickor i marken och magra kor. Men avbildar de klimatförändringen globalt sett i dag? Vi har sett liknande bilder tidigare hur många gånger som helst utan att förknippa dem med någon klimatförändring alls. Vad är det som gjort att vi nu plötsligt binder alla händelser utanför det vanliga med klimatförändringar som i dagens klimatformulär betyder det samma som antropogena utsläpp? Och dessutom med stor säkerhet utom all diskussion! Varför har man valt de lägsta temperaturerna vi haft under de senaste 10 000 åren som utgångspunkt? Kan det månne bero på att man vill få differensen att se så stor ut som möjligt? IPCC har ju dessutom i sina grafer lyckats med konststycket att få bort värmetopparna helt :
IPCC:s kurva där alla värmetoppar plötsligt försvunnit
Om jämförelsen skulle göras mot värmeperioderna under romarriket eller vikingatiden skulle vi knappt se någon skillnad alls och då skulle inte hotet alls märkas. Varför lyfts det fram att dagens temperaturnivå är alarmerande när vi upplevt samma temperatur eller t.o.m. högre för inte så länge sedan? Är inte svaret möjligen det att man vill få det att se så alarmistiskt ut som möjligt för att få oss att inse att det är allvar nu? Att få oss att öka hastigheten på att få bort våra utsläpp?
Vissa forskare vågar gå mot etablissemanget - de blir utfrysta
Köper vi denna manipulation? En del gör det. Ofta sådana som inte är så insatta utan tar bara till sig vad media skriver/säger. Även forskare som är mer eller mindre tvungna för sitt levebröd. Andra gör det inte. De läser på och förstår att vara kritiska till det som utges vara "sanning" inom klimatvetenskapen i dag - vilket det långt ifrån är. Detta inlägg är ett exempel på det. Problemet är att de forskare som har annan åsikt släpps inte fram. De stämplas som klimatförnekare och mister all respekt inom eliten. De fråntas forskningsbidrag, sina jobb och blir utfrysta. Varför? Jo för att deras forskning har kommit till annat resultat. Inte att undra på att allt fler börjar tänka till och förstå narrativet. Enligt en ny statistik är det mer än 50% nu av amerikanerna som inte tror på att människan i huvudsak orsakar dagens klimatförändringar. Även i Norden är tendensen stark mot större tvivel.
Christer Käld
Comments