Vindkraftsparker till havs inte bra för havet och förblir olönsamma.

Storskalig satsning på vindkraft ute till havs har en stor påverkan på närmiljön visar en ny modellstudie. Detta till trots beskrivs havsvindkraft av många i dag som en räddare i nöden då det gäller att producera stora mängder grön energi.

Hur ser det ut i Finland?

Arrendeavtal skall auktioneras ut Fem arrendeavtal för havsbaserad vindkraft på allmänna vattenområden ska nu auktioneras ut, meddelar Jord- och skogsbruksministeriet i Finland.

Auktionerna inleds i år med området Närpes och området Pyhäjoki-Brahestad.

Efter auktionerna beslutar regeringen om beviljande av den egentliga nyttjanderätten till de projektpartner som väljs.

De fem områden som nu ska auktioneras ut är cirka 860 kvadratkilometer stora och rymmer som mest cirka 500 vindkraftverk med en maximal effekt på cirka 7 500 megawatt.

Investeringsvärdet för en havsbaserad vindkraftspark är cirka 3-6 miljarder.

Arrendet och försäljningen av projekträttigheter ger staten inkomster och kommunerna lockas med fastighetsskatt för havsbaserade vindkraftsområden på allmänna vattenområden. Men blir det så?

Ortsborna är oroliga

Kristinestad Statliga Forststyrelsen som förvaltar territorialvattnet utanför vårt lands kust har frågat politikerna i staden hur de förhåller sig till havsvindkraft. Området finns också med i utkastet till den landskapsplan för Österbotten som nu utformas.

För Marja Lindberg är blotta tanken på havsbaserad vindkraft utanför Kristinestad skrämmande:

– Det är så mycket som vi inte vet ännu. Jag har tagit del av forskning och det finns alltför många frågetecken. Lagen hinner ändras, det är inte alls säkert att alla de inkomster som nu sägs tillfalla kommunerna faktiskt gör det, " konstaterar Marja som själv är forskare på högskolenivå.

Naturen tar stryk, fastighetsvärdet kan sjunka, likaså turismen.

" Man tar inte bara havet av människorna, man berövar framför allt fåglarna deras hem. Motstridiga uppgifter kommer också om fiskars agerande i havsvindkraftsområden. Nyligen rapporterades om avvikande beteende hos torsklarver, till exempel. Vi vet uppenbarligen för lite ännu om havsvindkraftens effekter i grunda hav, och försiktighetsprincipen borde gälla. Ingreppen är  ju oåterkalleliga. Vad allt detta sedan innebär för människor i närområdet är svårt att överblicka. " skriver Inga-Lill Till i en insändare i Hufvudstadsbladet

Tomas Teir, vars släkt har rötter i Sideby sedan 1580, tycker också att man vet för litet för att fatta så stora beslut. Han har dubier om själva byggnadsskedet.

– När man gjuter i saltvatten måste man lägga till kemikalier för annars brinner inte cementen ihop. Ingen har mig veterligen forskat hur dessa kemikalier påverkar omgivningen.

Plasten som kommer från vingarna är en annan sak Tomas funderat över.

– Man har ju hittat mikroplaster bland annat hos fiskarna. Men det här talar man inte ens om, beklagar han sig.

Hans tilltro till miljökonsekvensutredningarna vacklar också. Han misstänker att de konsultrapporter som görs formuleras enligt beställarens behov.

Tomas Teir sammanfattar sin ståndpunkt med orden:

– Vi vet för litet om konsekvenserna och man vill inte reda ut dem.

Jakobstad Det pågår en veritabel kapplöpning om att få bygga havsvindkraft 30 km utanför Jakobstads kust. Flera bolag har fått undersökningstillstånd och menar att det brådskar. Kritikerna i sin tur vill ha en rejäl timeout så att lagstiftningen hinner med.

Ralf Bertula har i åratal njutit av det öppna havslandskapet vid sommarstugan i Nykarleby skärgård i Vexala. Planerna på upp till 150 vindkraftverk förskräcker.

För en tid sedan startade Bertula tillsammans med några andra en namninsamling mot havsbaserad vindkraft i norra Kvarken. Hittills har närmare 2000 personer skrivit under.

– Utländska företag kommer hit och sysslar med greenwashing, menar Bertula. Företagen rånar oss på naturvärden och vi får så gott som ingenting.

Råna är ett starkt ord, men Bertula håller fast vid det han säger.

– De är inte beredda att betala skatt på marken de verkar på; vi har ingenting att vinna på att de kommer hit.

Han syftar på att de vindkraftverk som byggs i den så kallade ekonomiska zonen i dagens läge är befriade från skatt. De konkreta planer som nu finns gäller just det här området, ungefär 30 km från kusten.

De havsbaserade vindkraftsparker som byggs på det så kallade territorialvattnet, alltså närmare land, har helt andra spelregler. Dels är det kommunerna som har sista ordet om etableringen och dessutom betalar företagen både hyra till staten och fastighetsskatt till kommunerna.

Så alltså inte på den ekonomiska zonen som ligger längre ut till havs. Där är det statsrådet som bestämmer och beviljar de undersökningstillstånd som bolagen behöver för att utforska vattnen.

__________________________________________________________________________

Modellstudie gjord

Färsk modellstudie i Sverige visar på stora problem

Havsströmmar, salthalt och temperatur – både vid havsytan och vid havsbotten – är några av de parametrar som påverkas av havsbaserad vindkraft. Dessutom påverkas havet långt utanför själva vindkraftsparken när vindkraftsverken är i drift. Det visar de första resultaten av en modellstudie som SMHIs oceanografiska forskare nu genomför på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten. De slutgiltiga resultaten presenteras våren 2024 och kommer vara en del av underlagen till de svenska havsplanerna.

Vindkraft till havs påverkar havet.

SMHIs oceanografiska forskare tar reda på hur.

Lars Arneborg, chef för den oceanografiska forskningen på SMHI.

– Våra första modellresultat visar att vindkraftsparker till havs har en storskalig påverkan på havet och att effekterna sprider sig långt bortom parkernas yttre gräns, säger Lars Arneborg och fortsätter :

– Vinden bakom vindkraftsparkerna minskar och vi ser att detta påverkar strömmar och skiktning i havets ytskikt. Det påverkar i sin tur näringsämnen och algblomningar i ytskiktet, vilket sedan har konsekvenser för hela det marina ekosystemet samt syreförhållanden i djupvattnet.

Påverkan både över och under havsytan

I Sverige har miljöeffekter av havsbaserad vindkraft hittills mest setts som en lokal påverkan i närheten av vindparkerna och då framför allt under tiden de byggs. När vindkraftverken är i drift finns det dock effekter som sträcker sig utanför vindkraftsparkerna.

Påverkan på vinden ger även effekter under havsytan. Rotorerna drar ut energi ur vinden – vilket är själva orsaken till att vindkraftverken byggs – och beroende på väderläget minskar vindarna upp till 5–15 procent så långt som 30 kilometer bakom en vindkraftspark. Studier visar att ytvatten då samlas på ena sidan av området med minskade vindar, medan djupvatten väller upp på den andra sidan, vilket i sin tur påverkar strömmarna i ett ännu större område.

Även vindkraftens fundament påverkar havet eftersom de bromsar havsströmmar och skapar turbulens som blandar olika vattenskikt.

Om inflödet av salt- och syrerikt vatten till Östersjön förändras, till exempel som en följd av vindkraftsparker i Östersjöns mynningsområde, skulle det få följder för hela Östersjöns miljö. Förändrade inflöden eller en ökad omblandning av vattnet som flödar in kan påverka styrka och djup av den permanenta saltskiktningen i centrala Östersjön, där syrebrist och vertikala transporter av näringsämnen är avgörande faktorer för det marina livet.

Fler undersökningar av effekterna behövs

Förändringarna som de första modellresultaten visar kan ses som små jämfört med naturliga variationer, men detta är endast för redan existerande vindkraft. När det byggs mer havsbaserad vindkraft i framtiden kommer de sammanlagda effekterna från alla vindparker att läggas på varandra.

– Det återstår att se hur stor den totala effekten av en storskalig vindkraftsutbyggnad blir, samt om detta kan ha en betydande påverkan på till exempel syrebrist, algblomningar och ekosystem i Östersjön. Innan en sådan utbyggnad av vindkraft sker i Östersjön och Östersjöns mynningsområde behöver effekterna från planerad vindkraft undersökas, inte bara för svenska farvatten utan för hela området, menar Lars Arneborg.

Hur växter och djur i havet påverkas av vindkraft har inte undersökts i detta projekt.

Vad blir då de ekonomiska konsekvenserna ?

Storbritannien har hittills haft världens högsta ambitioner beträffande havsbaserad vindkraft. Därifrån kommer nu oroande statistik som visar på en rejäl skillnad mellan politisk retorik och verkligheten. Att stora politiskt beslutade projekt har en tendens att bli dyrare än man tänkt sig har visat sig även på detta område.

Oljeutvinning till havs torde ligga närmast havsbaserad vindkraft som jämförelse, och där har kostnaderna ökat med tiden. Ett viktigt skäl till detta är att man först tagit de bästa platserna i anspråk, och med tiden blir förutsättningarna alltmer utmanande.

En stor studie av all havsbaserad vindkraft i Storbritannien visar tydligt detta mönster. Varje enhet i skalan innebär en fördubbling av installerad kapacitet. Kostnaden för att bygga anläggningarna har ökat med tiden, och ligger numera runt 5 miljoner euro per megawatt installerad effekt. Det har med tiden visat sig att vattendjupet är en viktigare faktor för kostnaden än avståndet till land. Man tar de grunda lägena först, och senare blir det allt sämre lägen med djupare vatten och därmed högre byggkostnader. 

Dyrare än finska Olkiluoto

För att sätta detta i perspektiv jämför vi med kärnkraft. I den allmänna debatten upprepas flitigt påståendet att kärnkraft är för dyr att bygga.

Då ska man komma ihåg att kärnkraftverk producerar ungefär dubbelt så mycket el per installerad megawatt, eftersom de körs på full effekt dygnet runt, året runt, medan vindkraftverk till havs producerar på ungefär halv maximal kapacitet i genomsnitt, av det enkla skälet att det inte blåser för fullt hela tiden.

Tar man med detta i beräkningen blir även det försenade och fördyrade kärnkraftsbygget i Olkiluoto i Finland mer konkurrenskraftigt än havsbaserad vindkraft. Där har slutnotan

hamnat på drygt 10 miljareder euro, och därmed hamnar man på ungefär samma byggkostnad som för havsbaserad vindkraft med motsvarande effekt.

Dock behöver man komma ihåg att ett kärnkraftverk håller tre till fyra gånger längre tid än ett havsbaserat vindkraftverk, minst 60 år mot i bästa fall 20 år för vindkraft. För en rättvis jämförelse borde man åtminstone tredubbla kostnaden för havsbaserad vind. 

Dåliga lägen försämrar kalkylen 

Så långt byggandet, men nu kommer nästa huvudvärk. Kostnaderna för underhållet har visat sig öka ännu kraftigare än själva byggandet när de bästa lägena tagits. Anläggningar byggda 2018 har fyra gånger högre utgifter för underhåll än de som byggdes bara tio år tidigare. Detta beror troligen på att de grunda lägena nära kusten nu börjar ta slut, och byggena idag ligger längre ut på djupare vatten. 

Vem kommer att få ta hand om notan när verkligheten hinner ikapp? Skattebetalarna kanske?

Vilka slutsatser kan vi dra för Finlands del av erfarenheterna från Storbritannien? Det borde inte bli billigare att bygga i Finland. Bottniska viken är närmast idealisk för havsbaserad vindkraft eftersom stora delar är grunda, och har botten som är i sammanhanget lätt att bygga på men vattendjupen är inte radikalt mer fördelaktiga i Finland. Underhållet borde inte heller bli billigare här. Våra ännu tuffare vintrar borde innebära minst lika stort slitage som i Storbritannien. 

En garanterad förlustaffär

Till sist undersöker vi lönsamheten på sikt. Vi antar att elpriset permanent efter de senaste årens ostabilitet kommer att bli ”bara” dubbelt så högt som under tiden 2015–2020. Då hamnar vi på 7 cent per kWh. 

Låt oss säga att ett nytt kärnkraftverk skulle kosta 10 miljarder euro. Det ger el med full effekt över 90 procent av tiden. Efter att alla driftskostnader betalts ger det ett överskott på drygt 400 miljoner euro om året, och det tar 15 år att betala av bygget (räntor oräknade). Därefter återstår bortåt ett halvt sekel ytterligare drift.

En nybyggd havsbaserad vindkraftsanläggning med samma effekt kostar 7 miljarder att bygga, och ger i snitt 50 procent av full effekt. Underhållskostnaderna äter upp nästan hela intäkten, vilket ger ett överskott om drygt 50 miljoner om året. Då tar det 115 år att betala av anläggningen (om räntan vore noll). Tråkigt nog lär den vara skrotad sedan länge innan bygget är betalt. Vem kommer att få ta hand om notan när verkligheten hinner ikapp? Skattebetalarna kanske?

Det är nog rent av ännu värre. Vi vänder på kalkylen, och räknar istället ut vilka elpriser som krävs för att betala av bygget och underhåll. Om vi antar att turbinerna håller 20 år i snitt och att underhållet inte blir dyrare med tiden krävs ett elpris på minst 15 cent per kilowattimme enbart för att inte gå med garanterad förlust. Då har vi ändå inga utgifter för räntor, skatter och rivning med i beräkningen. 

Nu dyker nästa orm upp i paradiset. Det blåser ofta lika mycket i hela norra Europa. Det leder till att när vinden blåser produceras så mycket el samtidigt att priserna pressas ned. Om vi producerar 120 terawattimmar per år kommer detta att leda till mycket låga priser då det blåser, och mycket höga däremellan. Därmed blir det omöjligt att ens täcka kostnader för bygge och drift. Detta är en garanterad förlustaffär, vad som än händer. 

I Storbritannien tar investerarna hela kostnaden, och där sätts ett garantipris för att säkerställa investeringen. Då landar man på ungefär tre gånger högre kostnad per kilowatttimme i investerarnas budget, men de har då garanterade priser att luta sig mot. Blir det verkliga priset lägre fyller regeringen på med skattepengar, och blir priset högre tar staten överskottet. Därmed har investerare ett fast pris.

I Finland är tanken att kostnaderna för ledningarna från vindindustrin till havs in till nätet på land ska bekostas på annat sätt, genom ökade nätavgifter, via skatten, eller på annat sätt. Med det upplägget kan man hamna på de betydligt lägre kostnader som ofta nämns i den allmänna debatten. I det upplägget tar investerarna risken för själva industrianläggningen, men det är bara en tredjedel av totalkostnaderna. Två tredjedelar torde elkunder eller skattebetalare ändå få stå för.

Har politikerna tagit detta i beaktande när de beslutat om att gå vidare med planerna om havsvindkraft?